fredag 20 mars 2009

Skolnedläggning - igen

Återigen drabbas min sons skola av nedläggningshot. Det har inte ens gått ett helt läsår sedan förra hotet. Då fick vi efter en hård kamp beskedet att skolan skulle bli kvar. Så länge gällde det.
Nacksta skola är en bra skola med personal som bryr sig. Skolan har även ett stort stöd från och samarbete med föreningar i området. Tyvärr så har man tappat elever, ofta till friskolor.

En orsak är det dåliga ryktet som klibbar fast som ett flugpapper trots alla framsteg under de senaste åren. För 20 år sedan, när undertecknad gick i högstadiet, hade Nacksta skola det i särklass värsta ryktet i kommunen. Historier om våld, droger, stölder och skadegörelse florerade. När det sedan var dags för min son att gå i högstadiet frågade jag min yngre släkting om skolorna. Svaret blev att Nacksta skola var helt OK, kanske inte den bästa, men långt ifrån den värsta. Varför hänger det dåliga ryktet kvar? Kan det helt enkelt förklaras med föräldrarna? De föräldrar som själv gått i skola i Sundsvalls kommun och tror att inget har förändrats på 20 år?
Dessutom lär det nog inte hjälpa att representanter för vissa partier (fp) går ut i medierna och beklagar sig över ett område de inte lever i och inte vet något om.

Nacksta skola är en bra skola. Det kan inte upprepas tillräckligt. Man har en hög personaltäthet. Bråk och skolk tar personalen itu med på en gång, vilket gör att detta nästintill försvunnit. Skadegörelsen är på en extremt låg nivå. Att snittbetygen är låga kan kanske förklaras med att många av barnen har invandrarbakgrund och en del inte är födda i Sverige. Men genomsnittsbetygen för avgångsklasserna stiger för varje år och är ett bevis på att skolan har en bra undervisning. Man har även ett tätt samarbete med ungdomsgården, de lokala föreningarna, polisen och socialtjänsten.

Men ponera att skolan försvinner. Vad händer då? Troligen kommer även biblioteket och ungdomsgården att försvinna. Skoltrötta ungdomar orkar inte masa sig över halva stan för att komma till en proppfull skolbyggnad, istället blir de kvar i området eller hänger i centrum. Brott och skadegörelse kommer att återupptas när skolan och dess samarbetspartners inte finns där som ett stävjande instrument. Nacksta kommer än en gång att bli vad det beskylls för att vara idag av okunniga - ett slumområde. Barn- och utbildningsnämndens förslag verkar snarare vara ett utkast till en lärobok; "Sabba ett område for dummies".

Vad har då föranlett denna nedläggning? Kommunens bristande ekonomi, fler friskolor - allt detta kan åtgärdas.
Andra kommuner hindrar etablering av friskolor, varför inte Sundsvall? Eftersom kommunen har en skyldighet att ordna skolgång för alla barn så vore det en fördel om några kommunala skolor finns kvar den dag en friskola slår igen. När Sundsvalls politiker börjar gnälla om att det finns för få elever så bör de tänka på vad de istället bör göra för att förhindra fler skolor när eleverna inte räcker till för de befintliga skolorna. Inte någon gång har jag hört talas om att Sundsvallspolitikerna protesterat hos Skolverket.
Om kommunen har en bristande ekonomi bör man kanske titta på andra saker än skolnedläggningar. Man kanske inte ska bygga cykelbanor för tio miljoner. Man kan även kontrollera om inte heltidspolitikerna och cheferna kan sänka sina löner med ett par tusenlappar. De har ändå en lön som med råge överstiger vår familjs hela inkomst. Det går även att göra något åt kommunalskatten. Jag betalar gärna 0,2 procentenheter mer om skolorna får vara kvar.

Om Nacksta skola läggs ned återstår bara en kommunal skola i vår halva av stan. Det ger en skolväg som är några hundra meter för kort för att berättiga till skolskjuts. Inga reguljära stadsbussar går den vägen. Det ger en lång och osäker vandring i tung stadstrafik för att komma till skolan. Det enda andra alternativet innebär att Sundsvalls kommun tvingar mig att sätta min son i friskola.

Något som vissa politiska partier framhåller när det gäller friskolor är valfriheten. Jag vill att min son ska få gå i en trygg skola med kunnig personal, kommunalt ägd och fri från politisk och religiös påverkan. Valfriheten gäller tydligen inte mig.